Ordlista

AD Arbetsdomstolens domar
AFL

Lagen (1962:381) om allmän försäkring har upphört och ersatts med Socialföräkringsbalken

Se avdelningen Lagar och avtal sidan Socialföräkringsbalken

AML Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsning är svårigheter som en person kan ha vid genomförande av en handling eller aktivitet. Den beskriver och graderar konsekvenserna av den funktionsnedsättning som sjukdomen ger på individnivå

Exempel Depression - En deprimerad person kan ha mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner. Eller påbörja, genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra psykologiska krav.


Exempel Akut lumbago - Svårt att ändra kroppsställning, behålla en kroppsställning, lyfta, stå framåtböjd, vrida eller sitta.

Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning kan utgå till personer 19 – 29 år som är oförmögna att försörja sig själv på grund av somatisk eller psykisk sjukdom, följdtillstånd efter sjukdom, eller medfött funktionshinder. Arbetsförmågan ska vara varaktigt nedsatt eller nedsatt under en begränsad tid (minst ett år), med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning kan även betalas om det finns ett funktionshinder som föranleder förlängd skolgång.
Allvarlig sjukdom

Begreppet Allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Kriterier för allvarlig sjukdom/skada

Beskrivningen utgår ifrån nedanstående fem kriterier. Kriterierna har använts för att identifiera tillstånd som finns med i förteckningen. Avsikten är också att kriterierna även i det enskilda fallet ska gälla för att allvarlig sjukdom/skada ska föreligga.

Att så är fallet kan förväntas framgå av intyg och utlåtanden som utfärdas.

1) Ett väl avgränsat sjukdomstillstånd eller en skada, baserat på verifierbara undersökningsfynd eller definitioner. Tillståndet ska ha adekvat varaktighet trots att behövliga insatser gjorts. samt

2) Mycket omfattande funktionsnedsättning.

eller

3) Betydande funktionsnedsättning och progredierande tillstånd med sannolik risk för omfattande försämring av funktion inom det närmsta året.

eller

4) Efter lång tids sjukdom/skada, fortsatt behov av omfattande och krävande behandling.

eller

5) Betydande risk för mycket kraftig försämring inom fem år.

För en utförlig beskrivnigning av begreppet, se den bifogade filen på sidan Lärobok->Sjukskrivningens regler

Arbetsförmåga Nedsättning av arbetsförmågan bedöms i förhållande till Arbetsförmågan bedöms enligt den så kallade rehabiliteringskedjan.
Se avsnittet Lärobok > Sjukförsäkringens regelr
Arbetshjälpmedel

I de fall det krävs hjälpmedel/arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen för att en person skall kunna arbeta trots funktionshinder, och dessa inte kan anses ingå i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, finns möjlighet att få bidrag från Försäkringskassan.

Bidrag beviljas inte till sådant som kan betraktas som normal utrustning på arbetsplatsen. Man behöver inte vara sjukskriven för att få sådant bidrag.

Bidrag kan sökas av anställda som är funktionshindrade, har en långvarig sjukdom eller deltar i rehabilitering, av egenföretagare som haft företaget i minst sex månader och kan försörja sig på verksamheten, samt arbetsgivare som behöver anpassa arbetsplatsen för någon av sina anställda.

Vid nyanställning kan arbetsförmedlingen bekosta omfattande arbetshjälpmedel för att en anställning ska komma till stånd

Arbetslivsintroduktion

Arbetslivsintroduktion är en program från Arbetsförmedlingen.

Det ska fungera som ett första steg tillbaka till arbetslivet för den vars sjukpenning tagit slut

eller snart kommer snart att göra det.

Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida >>

Arbetsmiljöinspektionen Regional tillsynsmyndighet som följer upp att arbetsgivarna följer arbetsmiljölagstiftningen. Arbetar även rådgivande och förebyggande gentemot arbetsplatser.
Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen reglerar bl a arbetsgivarens skyldighet avseende förhållande på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet och anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder.
Arbetsskada Inom arbetsskadeförsäkringen gäller att en skada ska anses vara en arbetsskada om den har uppkommit till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Skador av psykisk eller psykosomatisk natur, som uppkommit till följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av arbetsinsatserna, vantrivsel med arbetsuppgifter, arbetskamrater eller liknande förhållanden, betecknas inte som en arbetsskada. En arbetsskada bedöms enligt följande: den skadliga inverkan eller olycksfallet i arbetet kan ha orsakat skadan eller sjukdomen, ha påskyndat ett förlopp hos en sjukdom som inte är arbetsrelaterad eller ha försämrat eller utlöst symtom från en inte arbetsrelaterad sjukdom. Försäkringskassan utreder om skadan orsakats av skadliga faktorer i arbetsmiljön.
Avstämningsmöte Ett möte där patienten och Försäkringskassan deltar tillsammans med sjukskrivande läkare och/eller arbetsgivaren. Arbetsförmedling, företagshälsovård, facket m.fl. kan också delta. Syftet är att fånga upp den sjukskrivnes behov av stöd för att underlätta återgång i arbete. Mötet ska resultera i att en rehabiliteringsplan upprättas, med plan för återgång i arbete. Alla deltagare ska delges planen. Ett avstämningsmöte kan initieras av arbetsgivaren eller behandlande läkare, men det är Försäkringskassan som beslutar om möte. Före mötet ska Försäkringskassan inhämta den försäkrades samtycke till att lämna ut information till övriga deltagare. Om den försäkrade utan giltig anledning vägrar delta i avstämningsmötet kan sjukpenningen hållas inne av Försäkringskassan.
Avstämningsmöte

Försäkringskassan ansvarar för att samordna de olika åtgärder en person är i behov av för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara åtgärder av medicinsk, social eller arbetslivsinriktat slag.

Försäkringskassan kan då kalla till ett avstämningsmöte.

Ett avstämningsmöte är ett möte med en anställd som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Förutom dig som är arbetsgivare kan det vara en läkare eller en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården och en representant från facket kan delta.

Syftet med ett avstämningsmöte är dels att klarlägga vad den anställde på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra, dels att ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att den anställda ska komma tillbaka till arbetet.

Källa: Försäkringskassan 2014

Bilstöd Personer med bestående funktionshinder (minst nio år framåt) och som har mycket svårt att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Konsekvensen av funktionshindret avgör om personen kan få rätt till bilstöd. Funktionshinder som sådant eller en viss diagnos ger inte automatiskt rätt till bilstöd. För bedömning krävs ett läkarutlåtande som beskriver funktionshinder och förflyttningssvårigheter. Om sökanden ska köra bilen själv, ska utlåtandet också innehålla uppgift om att sökanden har medicinska förutsättningar för att köra bil.
BrB Brottsbalken
Deltidssjukskrivning

Under sjuklöneperioden (den första tiden då arbetsgivaren står för lönen) finns inga fasta gränser för deltidssjukskrivning.

Sjukpenning betalas därefter ut i fasta steg när arbetsförmågan är nedsatt med minst ¼ eller ½ eller ¾ . Upp till den första fjärdedelen utgörs, precis som karensdagen, av en s.k. självrisk där patienten själv får stå för kostnaden.

Vid ¼-dels sjukskrivning (vid heltidsarbete) ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst 2 timmar/dag och det ska inte vara möjligt för patienten att arbeta t.ex. 6½ timme/dag. Om det av medicinska skäl föreligger ett ökat återhämtningsbehov om en dag/vecka så är det alltså inte tillåtet att dra bort 2 timmar en annan dag för att komma upp i ¼ arbetsoförmåga (8+2 timmar), detta ersätts inte av Försäkringskassan.

Normalt skall arbetstiden vid deltidssjukskrivning förläggas jämt på veckan arbetsdagar. Deltidssjukskrivning ska utfärdas om sådan är möjlig.

Den reguljära arbetsmarknaden Till den reguljära arbetsmarknaden räknas alla vanliga jobb och vissa subventionerade arbeten som till exempel Nystartsjobb. Däremot ingår inte jobb som enbart är tillgängliga för personer med funktionshinder, som anställning med lönebidrag eller inom Samhall.”
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Egenlivränta Den som har fått en bestående nedsättning av sin arbetsförmåga på grund av en arbetsskada kan få livränta. Vid en prövning av rätt till livränta gäller bedömningen i första hand den enskildes förmåga att klara ett lämpligt arbete trots arbetsskadan, och möjligheterna att få ett förvärvsarbete vid ett normalt arbetsmarknadsläge. Livränta kan utbetalas vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Individen ska så långt som möjligt medverka i olika slags rehabiliteringsåtgärder som kan underlätta återgång i arbete. Förutom rehabiliteringsåtgärder kan det bli fråga om omskolning, byte av arbete eller bostadsort. Krav på individen stalls utifrån dennes ålder, tidigare verksamhet, bostadsförhållanden och medicinska status.
FAS Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd
FL Förvaltningslagen (1986:223)
Funktionsnedsättning

Förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion jämfört med det som kan anses normalt.
Anger vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen.

Exempel Depression - Observerade undersökningsfynd.Koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, trötthet, nedsatt uthållighet.

Exempel Akut lumbago - Nedsatt rörlighet i ländryggen eller smärtande rörlighet i ländryggen.

FÖD Försäkringsöverdomstolen
Förebyggande sjukpenning Sjukpenning kan betalas till den som genomgår behandling eller rehabilitering med syfte att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och ingå i en plan som Försäkringskassan har godkänt. Tidsåtgång för behandling inklusive resor måste uppgå till minst 25% av normal arbetstid.
Försäkringsmedicin

Försäkringsmedicin kan ses som "Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner "

Källa: Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum

Försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR)

Försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) – Är specialistutbildad läkare men är tjänsteman vid Försäkringskassan och lyder under förvaltningslagen. Utbildningen av FMR i försäkringsmedicin varierar från internutbildning till universitetsutbildningar (upp till magisternivå).

Huvudsakliga arbetsuppgifter och ansvar är att ha kontakt med hälso- och sjukvården i form av dialog och samråd. Aktivt bidra till att handläggarna får goda förutsättningar att formulera och fatta försäkringsmässiga beslut och även bistå dem med att bedöma läkarintyg och andra medicinska underlag genom att förklara aktuellt sjukdomstillstånd och dess konsekvenser för funktion och aktivitetsförmåga inför deras beslut i olika försäkringsfrågor.

Detta sker genom dialog och kunskapsutbyte med handläggarna, ofta i avidentifierad gruppkonsultation tillsammans med handläggare och försäkringsspecialist. Bidrar vidare med sakkunskap avseende prognos och rehabilitering. FMR genomför utbildning i försäkringsmedicin för handläggare, hälso- och sjukvården och universiteten. I en mindre del av ärenden skriver FMR yttranden som underlag inför handläggarens beslut. FMR har ingen beslutsfattande funktion.

Förtidspension Begreppet används inte längre. Nu heter det Sjuk- och aktivitetsersättning
Graviditetspenning

Graviditetspenning är en ersättning till en kvinna som har ett fysiskt ansträngande arbete och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av graviditet.

Om ledigheten inte är nödvändig för att skydda kvinnans hälsa bör graviditetspenning inte beviljas.

Graviditetspenning kan också betalas till kvinnor som arbetar i en miljö som kan innebära risker för fostret eller graviditeten. En förutsättning i båda dessa fall är att kvinnan inte kan omplaceras till annat arbete.

Kvinnor som har fysiskt ansträngande och tunga arbeten kan få graviditetspenning från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning. Kvinnor som arbetar i en hälsofarlig miljö som kan innebära en risk för fosterskador kan få graviditetspenning tidigare än den 60:e dagen före förlossningen. Men det gäller bara om hon är anställd. En egen företagare kan inte få graviditetspenning på grund av att de arbetar i en skadlig miljö.

Graviditetspenningen upphör alltid 10 dagar före beräknad förlossning. Ersättningen kallades tidigare havandeskapspenning.

Källa: Försäkringskasssan

HFD Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigareRegeringsrätten)
HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Handikappersättning Funktionshindrade personer som har betydande merutgifter eller behöver mer tidskrävande hjälp för att klara sin dagliga livsföring, sitt arbete eller sina studier kan få handikappersättning. Hjälpbehovet skall uppgå till minst två timmar per dag och ha en varaktighet på minst ett år. Ett läkarutlåtande som innehåller uppgifter om funktionshindret och dess varaktighet, uppgifter om vilka konsekvenser som funktionshindret medför utifrån hjälp- och tillsynsbehov och merutgifter, krävs för bedömning. Handikappersättning kan beviljas tidigast från och med juli månad den försäkrade fyller 19 år. Ersättningen kan dock betalas efter 65 års ålder, men i så fall måste stödbehovet har uppkommit före 65-årsdagen. Ersättningen får behållas om den funktionshindrade vistas på sjukhus eller institution på samhällets bekostnad i högst sex månader. Om den funktionshindrade vistas utanför institutionen enstaka dagar kan Försäkringskassan betala daghandikappersättning.
Hjälpmedel • Hälso- och sjukvårdshuvudmännen svarar för de hjälpmedel som funktionshindrade behöver för sin dagliga livsföring. • Arbetsmarknadsstyrelsen svarar för bidrag till en arbetslös person med funktionshinder, så att denne ska kunna få och utföra arbete, samt för anställda med funktionshinder under de första tolv anställningsmånaderna. • Försäkringskassorna svarar för bidrag till anställda, egenföretagare, fria yrkesutövare som är etablerade på arbetsmarknaden och arbetsgivare.
Högriskskydd Den som är sjukskriven mer än 10 gånger under en 12-månadersperiod kan få sjukpenning eller sjuklön från första sjukdagen under resterande tid av perioden. 1. Den som har en väldokumenterad sjukdom som kan innebära flera korta sjukskrivningar under en 12-månadersperiod kan bli helt befriad från karensdagen. 2. Arbetsgivare kan kompenseras för betald sjuklön under en 12-månadersperiod för anställda som måste sjukskrivas över en månad på grund av egen recidiverande kronisk sjukdom, eller i samband med ingrepp för donation av organ och förberedelse härför.
ISF Inspektionen för Socialförsäkringen
Intyg

Ett intyg är en handling som redogör för sakförhållanden. Eventuella bedömningar eller förslag till åtgärder kan inte göras i ett intyg. Läkaren är skyldig att utfärda intyg om vård och behandling på begäran av patienten är, men läkaren avgör vad som kan intygas.

Offentliganställd läkare är skyldig att lämna ut uppgifter om namngiven person som rör förhållanden av betydelse för tillämpningen av Socialförsäkringsbalken till bl.a. Försäkringskassan.

Privata vårdgivare med vårdavtal med landstinget har samma skyldighet. Skyldigheten är inte beroende av patientens samtycke

Karensdag För den första sjukfrånvarodagen betalas ingen ersättning ut.
LAS Lagen (1082:80) om anställningsskydd
LRA Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister
LSS

Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning.

LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde.

LSS gäller för

  1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Källa: Socialstyrelsen 2011

Lagtexten i sin helhet kan du läsa här >>

LUH, Läkarutlåtande om hälsotillstånd LUH är ett medicinskt utlåtande som Försäkringskassan begär vid långvarig sjukfrånvaro inför ställningstagande till sjuk- och aktivitetsersättning.
Läkarintyg

Tidigare kallat MU - Medicinskt underlag för bedömning av arbetsförmåga.

Ett underlag för arbetsgivaren och Försäkringskassan vid ställningstagande om patienten har rätt till ersättning från socialförsäkringen. Det är inte ett renodlat 'intyg' som enbart redogör för iakttagna fakta, utan rymmer också utlåtanden. Förutom uppgifter om medicinska sakförhållanden, gör läkaren en bedömning av patientens arbetsförmåga; förmåge-/akivitetsbegränsningar. Arbetsgivaren har inte rätt att kräva att få veta sjukskrivningsdiagnosen om inte patienten eller kollektivavtal medger det.

MU

Medicinskt Underlag för bedömning av arbetsförmåga. Har nu bytt namn och heter Läkarintyg (från och med februari 2011).

Ett underlag för arbetsgivaren och Försäkringskassan vid ställningstagande om patienten har rätt till ersättning från socialförsäkringen. Det är inte ett renodlat 'intyg' som enbart redogör för iakttagna fakta, utan rymmer också utlåtanden. Förutom uppgifter om medicinska sakförhållanden, gör läkaren en bedömning av patientens arbetsförmåga; förmåge-/akivitetsbegränsningar. Arbetsgivaren har inte rätt att kräva att få veta sjukskrivningsdiagnosen om inte patienten eller kollektivavtal medger det.

Närståendepenning Den som avstår från förvärvsarbete för att vårda en svårt sjuk närstående kan få närståendepenning. Vården ska inte ersätta sjukvårdens insatser, utan skapa en möjlighet till personligt stöd till den som har en livshotande sjukdom.
Ohälsotal

Ohälsotalet from. år 1998: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år.

Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag.

Personkretstillhörighet För att få rätt till LSS-insatser ska du ha en funktionsnedsättning som gör att du tillhör någon av följande 3 personkretsar:

1. Personer med utvecklingsstörning och person med autism eller autismliknande tillstånd.

2. Personer med betydande och bestående funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Personer som till följd av stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

Prop. Regeringens proposition
RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd
RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling
Rehabiliteringsersättning

När en anställda deltar i rehabilitering kan hon eller han få rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan.

 

Rehabiliteringsersättning består av två delar:

  • Rehabiliteringspenning som den anställda får när hon eller han deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering
  • Särskilt bidrag som ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen.

Rehabiliteringspenningen är lika stor som den anställdas sjukpenning. Man kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels rehabiliteringspenning. Om den anställda får någon form av ekonomiskt stöd under utbildningen minskar det rehabiliteringspenningen med samma belopp. Särskilt bidrag

Det särskilda bidraget kan ge den anställda ersättning för resor och traktamente om han eller hon måste bo på annan ort för att kunna delta i rehabiliteringen. Man kan också få ersättning för läromedel och kursavgifter. Det särskilda bidraget betalas bara ut om den anställda inte får kostnaderna ersatta på annat sätt, till exempel genom arbetsgivaren eller genom någon försäkring.

Källa: Försäkringskassan 2014

Rehabiliteringsplan En stegvis lista på åtgärder (medicinska, arbetslivsinriktade och eventuellt utbildning) som syftar till att öka arbetsförmågan. Försäkringskassan har ansvaret för att en sådan upprättas när det finns behov av arbetsinriktad rehabilitering.
SAR Samordnad rehabilitering
SFB - Socialförsäkringsbalken

SFB - Socialförsäkringsbalken (SFB) trädde i kraft den 1 januari 2011.

Den är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna, däribland AFL.

I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak

SFS Svensk författningssamling
SGI

Sjukpenninggrundande inkomst.

En förutsättning för att din patient ska ha rätt till sjukpenning från sjukförsäkringen är att han eller hon har en sjukpenninggrundande inkomst. Den lägsta sjukpenninggrundande inkomsten är 24 procent av prisbasbeloppet (10 300 kronor år 2011).

Den sjukpenninggrundande inkomsten grundas på inkomst av arbete men behöver inte vara exakt samma som arbetsinkomsten. Sjukpenning är en så kallad inkomstbortfallsförsäkring. Det innebär att ersättningen ska kompensera en inkomst som går förlorad när man inte kan arbeta eller söka arbete på grund av sjukdom.

Försäkringskassan fastställer din patients sjukpenninggrundande inkomst utifrån hans eller hennes beräknade årliga arbetsinkomst.

Den sjukpenninggrundande inkomsten har ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder att man inte får ersättning för det man tjänar utöver det beloppet. Sjukpenning kan inte betalas ut om patienten inte har någon sjukpenninggrundande inkomst.

Om man inte längre arbetar kan man i vissa situationer behålla sin tidigare fastställda sjukpenninggrundande inkomst. Det gäller till exempel om man registrerad och aktiv arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

Om Försäkringskassan bedömer att din patient har en arbetsförmåga och därför inte betalar ut sjukpenning behöver han eller hon direkt återgå i arbete eller anmäla sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst.

En förutsättning för att din patient ska ha rätt till sjukpenning från sjukförsäkringen är att han eller hon har en sjukpenninggrundande inkomst.

SLU, Särskilt läkarutlåtande Särkilt läkarutlåtande – Landstinget tillhandahåller men Försäkringskassan beställer. Särskilt certifiering. Bekostas idag genom sjukskrivningsmiljarden till landstingen.
SOU Statens offentliga utredningar
SSAL Lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift
Sassam

En strukturerad arbetsmetod som Försäkringskassan använder för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering.

Arbetsmetoden innebär att såväl resurser som hinder hos individen och i dennes omgivning kartläggs och analyseras. Metoden poängterar vikten av den enskildes egen medverkan i kartläggningen.

Källa: Försäkringskassan

Sekretess Den enskildes rätt till sekretess skall vara skyddad hos alla myndigheter. Sekretess gäller alla de uppgifter där det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada. Den enskilde kan lätta på sekretessen genom sitt medgivande. Den allmänna sjukvården måste på begäran lämna ut de handlingar som Försäkringskassan och domstolar behöver för sin verksamhet, utan särskilt medgivande från den enskilde. Eftersom sekretessen är oftast svagare hos Försäkringskassan än inom sjukvården, ska endast det som behövs lämnas ut.
SfU Socialförsäkringsutskottet
SjLL Lagen (1991:1047) om sjuklön
Sjukanmälan

En anställde ska göra sjukanmälan direkt till sin arbetsgivare. Efter sjukperioden ska han/hon lämna skriftlig försäkran om att han/hon har varit sjuk och i vilken omfattning han/hon inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen.

Försäkran behöver inte innehålla uppgift om diagnos, om detta inte är överenskommet i kollektivavtal eller via beslut av Försäkringskassan.

Arbetslösa, föräldralediga, studerande, anställda utan sjuklön och egna företagare ska anmäla sin sjukdom direkt till Försäkringskassan den första dagen de är sjuka.

Sjukbidrag

Begreppet används inte längre utan ersattes under en period av begreppet tidsbegränsad sjukersättning. Den tidsbegränsade sjukersättningen upphörde som ersättningsform från den 1 juli 2008.

 

Om man redan har tidsbegränsad sjukersättning behåller man sin ersättning resten av den period som beslutet gäller. Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt när perioden tar slut, finns det övergångsregler som innebär att man, efter ansökan, kan få tidsbegränsad sjukersättning i ytterligare maximalt 18 månader dock längst till och med december 2012. Man kan prova på att arbeta eller studera under tiden.

Sjukdom Vad som betecknas som sjukdom inom socialförsäkringen avgörs i slutändan av domstolarnas praxis. Som vägledning gäller “det som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom”. Med den definitionen kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd, som inte hör ihop med den normala livsprocessen, betecknas som sjukdom. Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, havandeskap eller barnafödande betraktas inte som sjukdom, eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen.
Sjukersättning Sjukersättning är en ersättning för patienter mellan 30 och 64 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.\

Sjukersättning kan beviljas när Försäkringskassan gör bedömningen att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.

Arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Alla möjligheter att återgå i arbete ska ha prövats/bedömts relaterat till alla arbeten på arbetsmarknaden. Där ingår även anpassade arbeten, till exempel lönebidragsanställningar.

 

Nedan följer kommentarer från FK om begreppet ”stadigvarande nedsatt” utifrån några domar hösten 2011

För att en person ska kunna få sjukersättning krävs enligt lagen att hans eller hennes arbetsförmåga är ”stadigvarande nedsatt”. Enligt motivuttalanden ska begreppet tolkas så att nedsättningen ”förväntas kvarstå under all överskådlig framtid”. Försäkringskassan har tolkat det kravet som att det betyder att arbetsförmågan ska vara nedsatt för mycket lång tid.

För den praktiska tillämpningen får domarna den betydelsen att vare sig Försäkringskassan eller lägre domstolsinstanser vid tolkningen av begreppet stadigvarande får sätta likhetstecken mellan all överskådlig framtid och livslångt eller fram till pensionsåldern. - Det här är ett välkommet klargörande kring hur man ska se på begreppet. Det blir tydligare men eftersom det görs en individuell bedömning i varje ärende går det inte att säga om det här kommer att innebära en stor förändring av tillämpningen, säger Eva Nordqvist som är Försäkringskassans chefsjurist. Domarna visar att det inte finns något enkelt svar på vad ”stadigvarande nedsatt” innebär. Det är en bedömning som måste göras i det enskilda fallet utifrån vilken typ av sjukdomsbesvär det är frågan om, hur prognosen ser ut och vilken inverkan sjukdomen har på arbetsförmågan.

Sjukersättning för försäkrade 30-64 år

Sjukersättning för försäkrade 30-64 år Sjukersättning kan beviljas när Försäkringskassan gör bedömningen att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.

Arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Alla möjligheter att återgå i arbete ska ha prövats/bedömts relaterat till alla arbeten på arbetsmarknaden.

Där ingår även anpassade arbeten, till exempel lönebidragsanställningar.

Sjukintyg Sjukintyg är ett begrepp som inte längre ska användas. Nu heter Läkarintyg. Det är ett underlag för arbetsgivaren och Försäkringskassan vid ställningstagande om patienten har rätt till ersättning från socialförsäkringen. Det är inte ett renodlat 'intyg' som enbart redogör för iakttagna fakta, utan rymmer också utlåtanden. Förutom uppgifter om medicinska sakförhållanden, gör läkaren en bedömning av patientens arbetsförmåga; förmåge-/akivitetsbegränsningar. Arbetsgivaren har inte rätt att kräva att få veta sjukskrivningsdiagnosen om inte patienten eller kollektivavtal medger det.
Sjuklön

Arbetsgivaren beslutar om rätten till sjuklön under de första två veckorna av sjukperioden. För att ha rätt till sjuklön ska man ha anställts för minst en månad eller ha arbetat sammanhängande i 14 dagar.

Sjuklönen är steglös och motsvarar 80 procent av lönen. Sjuklönens storlek, krav på intyg från första sjukfrånvarodagen och att arbetsgivaren har rätt att få veta under vilken diagnos individen är sjukskriven, kan regleras via kollektivavtal. Efter en veckas sjukfrånvaro krävs läkarintyg som styrker nedsatt arbetsförmåga.

Arbetsgivaren kan neka utbetalning av sjuklön om läkarintyget och vad den sjuke själv anger i sin försäkran till arbetsgivaren inte styrker sjukfrånvaron. Den enskilde kan överklaga arbetsgivarens beslut till Försäkringskassan.

Sjuklönereglerna gäller inte för den som är uppdragstagare eller egen företagare.

Sjukpenning

Sjukpenning - Ersättning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Rätt till sjukpenning

Förutsättningarna för att ha rätt till sjukpenning är att man

  • är försäkrad i Sverige – försäkringstillhörighet (FTH)
  • har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
  • har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

Det här innebär att din patient kan få avslag på sin ansökan om sjukpenning även om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.

För att vara försäkrad för sjukpenning i Sverige måste man ha en inkomst från en arbetsgivare som har sin verksamhet i landet.

Sjukpenningen kan betalas ut på normalnivå eller fortsättningsnivå.

Sjukpenning på normalnivå - kan betalas ut i högst 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Sjukpenning på fortsättningsnivå - kan betalas ut i högst 550 dagar och motsvarar cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare förlängd sjukpenning.

Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå - kan i vissa fall beviljas efter 550 dagar och motsvarar cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare förlängd sjukpenning i vissa fall.

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå - kan i vissa fall beviljas efter 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare fortsatt sjukpenning.

Sjukpenningtalet Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag
Sjukperiod Sjukperiod - Hela den tid som du inte kan arbeta eller kan arbeta mindre än vanligt på grund av sjukdom
Sjukskrivning under föräldraledighet Vid sjukskrivning under föräldraledighet bedöms inte arbetsförmågan mot patientens vanliga arbetsuppgifter, utan mot förmågan att vårda barn. På sjukintyget anges att personens sysselsättning är att vårda barn/föräldraledighet.
Sjukskrivning under semester och utlandsresa När utlandsresa planeras, skall patienten ansöka hos Försäkringskassan om att få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Sjukskrivning under utlandsresa accepteras vanligen om patienten inte genom resan undandrar sig planerad behandling eller riskerar att försämras, vilket bör anges i sjukintyget. Vid sjukskrivning under semester bedöms arbetsförmågan mot patientens vanliga arbetsuppgifter.
Smittbärarpenning Försäkringskassan kan betala smittbärarpenning till den som har eller antas ha en smittsam sjukdom, men ändå kan arbeta. Smittbärarpenning kan också betalas till den som smittar eller misstänks föra smitta utan att vara sjuk.
SoL Socialtjänstlagen (2001:453)
SofL SofL – upphört, ersatt SFB (Socialförsäkringsbalen)
Steglös avräkning

Steglös avräkning Ibland kanske du i din roll som läkare träffar patienter som har en stadigvarande sjukersättning och som upplever att aktivitetsförmågan har förbättrats.

Från och med den 1 januari 2009 ges den som har sjukersättning som inte är tidsbegränsad möjlighet att arbeta och ändå ha kvar sin rätt till sjukersättning. De särskilda reglerna gäller för den som har sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008.

Totalt handlar det om cirka 430 000 personer. Reglerna omfattar även dem som studerar eller arbetar ideellt. De som ansöker enligt de särskilda reglerna och börjar arbeta kommer inte att behöva få sin rätt till ersättning prövad på nytt.

I de fall en person ska arbeta med inkomst, måste man lämna in en ansökan om detta till Försäkringskassan. Det är inkomstens storlek som avgör om och i så fall hur mycket sjukersättningen ska minskas.

Beräkningen av hur mycket ersättningen ska minskas görs genom en beräkningsmodell som kallas för steglös avräkning.

TMU

TMU, teambaserad medicinsk utredning – Fördjupad arbetsförmågeutredning som landstinget tillhandahåller.

Teamet består av läkare, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkaren skall vara SLU certifierad och övriga i teamet skall ha genomgått särskild utbildning.

Ersätter tidigare försäkringsmedicinska utredningar – FMU men är inte lika omfattande.

Tandvård Om en sjukdom innebär ökad risk för tandskador kan försäkringskassan i vissa fall betala ersättning för tandvård.
Tidsbegränsad sjukersättning

Tidsbegränsad sjukersättning, för försäkrade 30-64 år upphörde som ersättningsform den 1 juli 2008.

Den som redan har tidsbegränsad sjukersättning behåller sin ersättning för den period som redan är beviljad under förutsättning att han eller hon fortfarande uppfyller villkoren för ersättningen.

Om den försäkrade fortfarande inte kan arbeta när perioden med tidsbegränsad sjukersättning tar slut kan han eller hon ansöka om sjukersättning tills vidare.

Då prövas ansökan enligt de nuvarande reglerna för sjukersättning. Det innebär att arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt - det vill säga för all överskådlig framtid - för att rätt till ersättning ska finnas.

Om perioden med tidsbegränsad sjukersättning har påbörjats före den 1 juli 2008 och den försäkrade inte uppfyller kraven enligt de nuvarande reglerna för sjukersättning finns det övergångsbestämmelser.

Det innebär att ansökan kan prövas enligt de regler som gällde för tidsbegränsad sjukersättning före den 1 juli 2008. Om den försäkrade omfattas av övergångsbestämmelser kan han eller hon få ytterligare tidsbegränsad sjukersättning i högst 18 månader, men allra längst till och med december 2012.

Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning betalas till föräldrar som måste stanna hemma för vård av sjukt barn eller ordinarie vårdares sjukdom.
Utlåtande Ett utlåtande är en handling som rymmer en analys av sakförhållanden, slutsatser i form av en bedömning och eventuella förslag till åtgärder, tex. avseende arbetsoförmåga. I praxis förutsätts att ett utlåtande bygger på saklig grund och vara utfärdat med noggrannhet.
Vilande sjukersättning

Vilande sjukersättning och vilande aktivitetsersättning

Den som har sjukersättning enligt reglerna fr o m 1 juli 2008, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning har möjlighet att ansöka om att arbeta eller studera utan att rätten till ersättning påverkas.

Det kallas vilande ersättning. Den ersättning som är vilande betalas inte ut. Sjukersättningen eller aktivitetsersättningen kan vara vilande i högst 24 månader.

Vårdbidrag Försäkringskassan kan betala vårdbidrag när en förälder vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet under minst sex månader. Vårdbidraget kan längst betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Bidraget är en ersättning för det merarbete som uppstår på grund av att barnet behöver särskild vård och tillsyn. Bidraget kan också ersätta merkostnader som beror på barnets sjukdom eller funktionshinder.